Diva är bäst när det gäller

Låt det inte komma något mellan dig och din reserapport på webben. Om det ändå gör det, låtsas som om det regnar.

I Augusti var vi i Verden, Tyskland, på en utav årets tävlingshöjdpunkter. I tidigare artiklar har jag berömt arrangemanget och VM för unga hästar är ju givetvis en viktig del i upplevelsen. I årets satsning på VM var det Diva vi hade högst förväntningar på. Efter förra årets seger i fyraårschampionatet och med en väldigt positiv utveckling i träningen så kändes det tidigt som om hon ville vara med och slåss om platserna. Bra resultat på tidiga tävlingar och kval visade att Diva låg rätt i sin utbildning. Trots att Falsterbo inte var någon fullträff så kändes det ändå rimligt att hon blev uttagen.

VM är speciellt på vissa vis eftersom det inte ”bara” handlar om ridningen från punkt till punkt utan även om gångarterna, lösgjordheten och utvecklingsbarheten. Detta på ett tydligare sätt än vid andra klasser. Prickfria program på en välutbildad, avspänd häst med tre bra gångarter kan räcka långt. För att kunna visa det på banan är det så väldigt mycket mer som måste klaffa. Det räcker inte att vara bra utan man måste klara av allt runtomkring också. De sista förberedelserna hemma, resan, att stalla upp och komma till ro i den stökiga miljön. Att känna igen rutinerna hemifrån och koncentrera sig på sin ryttare även om är på VM.
På det viset var Diva föredömlig. Att hon levererar två så jämna ritter på toppen av sin kapacitet under VM känns mycket lovande för framtiden. Ett bra team, bra formtoppning och bra ridning hjälper så klart men glädjen och viljan hos ekipaget måste komma ”inifrån”.

Kvalrundan gav en sjuttonde plats med 7,92 i betyg. I lilla finalen blev det en sjundeplats på 7,90.