Allt är bättre

Dom som följer oss nära vet att vi ställer höga krav på oss själva och de faktorer runt oss som vi kan påverka. Även om inte resultaten i GP har varit helt på topp på sistone så beror det inte på att det inte satsas. Dom har ju iofs inte heller varit under 67% oavsett i vilket land eller på vilken nivå de har levererats och vad som har hänt..

Jag skulle vilja säga: ”Allt är bättre” – utom procenten och placeringarna…

Kan man säga så? Ja, det kan man om du frågar mig. Vi tränar, slipar, hittar nya vinklar, diskuterar, utvärderar och jobbar vidare på pusslet.

Efter GP på SM i Hammarö var stämningen så tät i lastbilens bodel att man fick skära sig fram med kökskniv för att ta sig från spisen till soffan. Det berodde inte på att det var en svag insats utan mer på att vi inte har för avsikt att bjuda på något. Missar kan uppstå och vi får leva med det men vi nöjer oss inte med det när vi går vidare.

När man sovit på saken och ”dimman har lättat” i lastbilen så kan man läsa protokollen ännu en gång och jobba vidare med allt, såväl bra som dåligt.

I GP-FS var där en bra känsla från värmningens första steg. Klassen började bra och missen kunde delvis repareras på reservlinjen. Ingen framskjuten placering men åtminstone en avslutning med ganska bra känsla.

Om jag tittar på de komponenter vi fokuserat mest på under senare tid och på hur Anna agerar som ryttare så vill jag ändå påstå att ”Allt är bättre” och att fortsättning följer.

Likt många andra så vill jag berömma arrangören som lyckas ta in ett samlat SM på sin anläggning utan att det gnisslar någon stans med uppstallning, banor eller andra resurser. Servicen från sekreteriatet har varit toppen och önskemål har lösts snabbt och smidigt. Kringarrangemangen med levande musik, möjlighet att äta och umgås har varit bra. Hela den satsningen hade varit värd ett mycket bättre väder och avsevärt fler besökare. Ebbot Lundberg och Wemlandsoperans orkester var värd ett bättre öde. Hoppas arrangören får och tar chansen att göra detta ännu en gång fast i flödande solsken. Då hade man kunnat njuta av utsikten med Dressyr-SM på två banor, Hopp-SM där bortom och Vänern som fond i bakgrunden. Man glömmer liksom att lyfta blicken när man har ett ”Rinkaby-regn” på tvären rakt i nyllet (mina gamla kollegor förstår vad jag menar med det….)

Tack till Kim Lundin för bilden.

/Patrik